avgöra
(svenska)
Etimologie
Din av („de”) + verbul (att) göra („a face”).
Pronunție
- AFI: /²ɑːvˌjøːra/
Verb
Conjugarea verbului avgöra | ||
Activ | Pasiv | |
Infinitiv | avgöra | avgöras |
Prezent | avgör | avgörs (avgöres) |
Perfect | avgjorde | avgjordes |
Supin | avgjort | avgjorts |
Imperativ | avgör | |
Participiu | ||
Prezent | avgörande, avgörandes | |
Perfect | avgjord |