barnäktenskap

suedeză

(svenska)

Etimologie

Compus din barn („copil”) +‎ äktenskap („căsătorie”).

Pronunție

• AFI: /²bɑːɳˌɛkːtɛnskap/

Substantiv

Declinarea substantivului barnäktenskap
n.	Singular		Plural
	Nehotărât	Hotărât	Nehotărât	Hotărât
Nominativ	barnäktenskap	barnäktenskapet	barnäktenskap	barnäktenskapen
Genitiv	barnäktenskaps	barnäktenskapets	barnäktenskaps	barnäktenskapens

1. căsătoria minorilor

Vezi și

• arrangerat äktenskap
• tvångsgifte
• tvångsvigsel
• tvångsäktenskap
• äktenskapstvång

Referințe

• SAOB
• Wiktionary