affär
(svenska)
Etimologie
Din franceză affaire („afacere; treabă”).
Pronunție
Substantiv
Declinarea substantivului affär | ||||
c. | Singular | Plural | ||
Nehotărât | Hotărât | Nehotărât | Hotărât | |
Nominativ | affär | affären | affärer | affärerna |
Genitiv | affärs | affärens | affärers | affärernas |
- (com.) magazin
- Jag skall till affären för att köpa mjölk.
- (fin., ec., admin.) acord, afacere, înțelegere
- en bra affär
- (mai ales la pl.) afacere, comerț
- en rådgivare i affärer
- (mai ales la pl.) situație economică
- ha dåliga affärer
- (fig.) treabă
- Sköt dina egna affärer!
- (p.ext.) aventură, legătură (amoroasă)
- Kalle och Stina har en affär.
- (mai ales politic) scandal
- Dreyfussaffären
Sinonime
- 1: butik, handelsbod
- 2: avtal, kontrakt, överenskommelse
- 6: vänsterprassel
- 7: skandal
Cuvinte derivate
cuvinte derivate
Cuvinte compuse
- fastighetsaffär
- hemslöjdsaffär
- järnaffär
- leksaksaffär
- livsmedelsaffär
- mataffär
- matvaruaffär
- skoaffär
- skrotaffär
- sportaffär